"Du ser ju så pigg och fräsch ut"... Sådana kommentarer är jobbiga att höra, fast man vet att de bara är välmenade. För pigg och fräsch är det sista man känner sig mellan ständigt blodiga wc-besök och den där förbannade muminmamman man tvingas se i spegeln varje dag! Så e de bara! Punkt! Visst, fönat hår och smink det gör mycket, och vilken tur att de sakerna finns :)
Har märkt att många av mina vänner vill ursäkta sig när det blir tal om hur de mår. "Mina problem är ju ingenting jämfört med dina" eller liknande.
Men jag är fortfarande väldigt mån om hur mina vänner mår och jag vill fortfarande finnas till hands och som stöd. Alla gånger det senaste halvåret har det inte funnits kraft och ork alla gånger, men i mina tankar finns ni alltid där, ska ni veta!
Livet är så här, min verklighet är den här just nu och jag jobbar fullt på att anpassa mig och min familj till den. Vissa dagar är mer jobbiga än andra. Och det finns de som har det värre, det är helt klart. Man måste få tycka att saker och ting är jobbiga oavsett om det är en dödlig sjukdom, en flunssa eller en sticka i fingret. Alla är vi olika och det som en person anser är jätte jobbigt kan uppfattas som bagateller för någon annan.
Däremot skadar det inte att stanna upp och fundera ibland, för att få lite perspektiv och kunna njuta av de goda stunderna och var glad över det man har.
Jonas sa till och med härom dagen när vi satt i soffan att han nog inte förstått hur sjuk jag ändå är, trots att han själv har sjukdomen och sett sin pappa väldigt sjuk i samma sjukdom. Då sjukdomen inte syns utanpå och vardagen behöver ändå fungera så ser man nog inte verkligheten. Där tröttheten är vår Mårran som flyttat in och sitter och trycker i ett hörn. Mårran, som är en blandning av flera saker som hör till den här sjukdomen och medicinerna.
Alla gånger orkar man heller inte prata, inte ens med sin man, man är bara så otroligt trött och visst uppstår det konflikter då. Men det är så TRÅÅÅKIGT att prata sjukdom hela tiden, men samtidigt måste man prata för att få någon slags förståelse om hur det är. Man vill att folk ska förstå utan att behöva säga något, men så enkelt ska det ju inte vara.
Därför tänkte jag också att den här bloggen ska få fungera som ett ställe var jag kan skriva och personer som vill läsa får läsa. Så i fortsättningen kan jag när jag träffar vänner och bekanta och de frågar hur jag mår, säga: "Läs bloggen så pratar vi något annat roligt istället" :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.