Nu har jag spenderat största delen av veckoslutet framför datorn och med den här bloggen. Känns riktigt bra och riktigt hälsosamt har det varit att sätta sig ner och skriva alla tankar och känslor.
Flickorna har varit hos farmor och farfar sedan igår.
Meningen från början var att jag skulle ut och festa med en barndomskompis det här veckoslutet, när inte det blev av hade jag tänkt rada veden där ute. Men passligt nog var det så ruskigt väder igår så det passade bättre att sitta inne och skriva.
Nu ska jag dela vidare den här bloggadressen och hoppas att inte allt för elaka kommentarer trillar in ;)
Är glad för din skull att du delar med dig på detta sätt!! Jag tror också att det känns bra att skriva av sig. Och så får alla som inte vet så mycket om sjukdomen en liten inblick, för som du skrev tidigare, så "syns det ju inte utanpå". Fint vågat!! Kram!
SvaraRaderaHåller med Katarina :) Jag vet dessutom mycket mera nu jämfört med tidigare! Kämpa på systeri <3
SvaraRaderaMarie
håller med,jättefint skrivet...kram
SvaraRaderaTack Sandra för att vi får ta del av din vardag och dina tankar, jättefint och intressant skrivet! Fortsätt skriva, jag kommer att fortsätta läsa! Kram Malin.
SvaraRaderaBra skrivet! kram. Allt var ju bekant för mig men ändå....det berör...å känns lite overkligt tillika att det ju hänt....å massor...dessa 7 månader. Lärorikt många vet inte att detta är LIVET.
SvaraRadera